0

    Din Varukorg är Tom

    Hur jag lyssnade på kroppen och slapp löpskadorna

    22 maj 2022 4 min läsning

    Hur jag lyssnade på kroppen och slapp löpskadorna

    Jag är en löpare. Jag har sprungit större delen av mitt liv och det har alltid varit en stor del av den jag är. Efter ett uppehåll på över ett år, jobb och familj har fått gå före, så var det nu dags att åter snöra på löparskorna. Men nu så kändes saker och ting inte riktigt som det brukade...

    Efter bara några löpsteg så känner jag av en smärta längs utsidan av mitt högra knä. Jag sänker tempot och promenerar tills det att smärtan knappt känns av, innan jag börjar springa igen. Dagen efter löpningen märker jag av en smärta precis ovanför knäskålen på båda knäna.

    Är det åldern som kommit ikapp mig och hindrar min löpning?

    Jag är bara i mitten av trettiotalet, men jag antar att det är nu man märker av att det går utför? Min kropp börjar ge upp, jag kan skymta slutet på tråden, men jag hade inga tankar på att ge upp löpningen redan!

    Jag visste att det skulle kräva tålamod, trots att det aldrig varit mitt motto. Jag var fast besluten att jag skulle kunna springa igen, och utan smärta, precis som förr. För att lyckas förstod jag att jag behövde en plan.

    Min plan var enkel; göra styrkeövningar för att stärka upp knäna. Dessa övningar skulle bara kräva min egen kroppsvikt - skonsamt skulle det vara.

    Fortsätta med löpningen, men scanna av min kropp och känna efter när den säger ifrån. När det börjar göra ont eller kännas obekvämt, då promenerar jag tills det känns bättre, sen springer jag lite till.

    Jag vet att min kropp behöver utmaning för att utvecklas. Denna utmaning i löpningen behöver vara i lagom dos och som kroppen klarar av utan att utveckla en värre löparskada.

    Varje dag scannade jag av min "löpkropp"

    • Har jag träningsvärk eller känner mig öm? Om så var fallet, då pausade jag och lät min kropp återhämta sig en dag till.
    • Ingen träningsvärk? Då gjorde jag några grundläggande styrkeövningar, utfall och benböj, för att stärka upp knäna.

    Sakta men säkert slutade mina knän att göra ont och jag började känna mig piggare i mina löpsteg. Löpningen blev både roligare och lättare! 

    Tack vare tålamod, scanna av kroppen och lyssna på vad den behövde så återfick jag (en del av..) min gamla fysik. Även om jag vet med mig att jag aldrig kommer nå upp till min forna topp-form så känner jag mig bättre och starkare än någonsin i mina löpsteg!

    Mina 5 tips som gjorde att jag kunde börja springa igen:

    Tålamod - gå in med inställningen av att det här får ta den tid det tar. Du kanske inte omedelbart kan springa som du en gång kunde, men om du ger kroppen den tid den behöver kommer den att kunna ge dig många mil i löpspåren framöver.

    Scanna av och lyssna på din kropp - Har du levt ett aktivt liv och alltid varit igång, då har du en känsla av vad din kropp "en-gång-kunde-klara-av".

    Lär känna din "nya" kropp och vad den kan hantera idag. Om något börjar göra ont eller kännas obekvämt, då är det inte för att du ska pressa dig igenom smärtan.

    Lyssna på din kropp och låt den vägleda dig, skippa tankarna som säger - "detta brukade jag ju klara av!" och ta det ifrån där du är idag.

    Stärk din kropp - Du må vara en löpare, men att mixa in styrkeövningar kommer stärka upp inte bara dina muskler men även dina leder.

    Det kommer att göra dig till en mer hållbar löpare - om du nu som jag, vill kunna springa livet ut, så kommer styrkan göra susen!

    Löpteknik - Dagar då jag hade återhämtning läste jag på om löpteknik och hur jag kunde förbättra mitt löpsteg inför det att jag skulle kunna springa igen.

    När kroppen väl var återställd så tog jag en del av löpturen till att öva in övningarna.

    Det jag övade mest på var från löpcoachen Sebastian - det var min hållning, kadens och ett avslappnat löpsteg.

    Du kan se mer av just det i videon av Sebastian nedan, där han går igenom alla 3 punkterna till en grym löpteknik!

    Fotfunktion - Sedan en ortoped gjöt inlägg åt mig när jag var 9 år, så har jag varit stämplad med "plattfot". Mina fötter faller ner i fotvalvet och är därför mycket bredare. Det i sin tur gjorde det svårt att hitta skor i rätt storlek = hela min ungdom har gått i för trånga skor.

    Min fot har helt tappat det och kan inte vara aktiv, som att jag har en fot av trä, som ett träben, men bara foten.. Ja, du fattar!

    När jag nu tog upp löpningen igen så gav jag mina fötter en andra chans. Jag köpte på mig ett par correcttoes, vilka jag använder när jag kör fotövningar som Toega - då övar musklerna med med tårna i rätt vinkel.

    Jag köpte även ett par Addict Trail för att kunna få plats med correcttoes i skorna när jag promenerar och springer.

    Minst sagt så kan jag säga att formen på min fot ser bättre ut, och foten i sig känns mer aktiv än någonsin! Vilket kanske inte kändes så svårt då att gå från 0 är allt positivt, men bara känslan av hopp för att mina fötter ens ska kunna vara aktiva är en fröjd i sig.

    Lycka till med din resa till att bli en hållbar och livslång löpare! 


    Också i LÖPNING

    joe nimble ultreya bästa löparskon
    Ultreya Omdöme från en långdistanslöpare

    07 november 2022 4 min läsning

    Ultreya på det ultimata testet i Death Valley under Badwater -2022
    Ultreya på det ultimata testet i Death Valley under Badwater -2022

    27 oktober 2022 3 min läsning

    Ultreya: En ny era av löpskor - Recension
    Ultreya: En ny era av löpskor - Recension

    24 oktober 2022 4 min läsning